|
RECENSIONER
Ystads Allehanda
Ger näring åt barnens fantasi
Levande människor som i skickligt utspel ger näring åt barnens
fantasi, sim stimulerar drömmarna och kittlar spännande. Sannolikt
är det just de ingredienserna som gör ett besök av Dockteaterverkstan
så uppskattat. I veckan gästades ett par av Tomelillas skolor.
YA var med i Smedstorp där dagisbarn och dagmammors barn samlades
nere i källarvåningen i skolan.
De två aktörerna presenterar sig som Anders och Cissi. Halvt
i mörker tar föreställningen sin början. - Det var en gång
en koffert, läser Anders sakta och tyst och inbjuder till
en spännande "resa" från allra första början.
I den höga kofferten mitt på scenen finns det mesta. Här
tronar en vindmaskin, en kvarn för nymalda drömmar och massor
med spännande kläder. Låg men distinkt musik typ "Karneval
i Venedig" accentuerar spänningen. Och barnen, ett 50-tal
i Smedstorp, hakar villigt på. TV, video, film och annat -
levande, alldeles riktiga människor av kött och blod håller
ännu dessbättre ett stadigt grepp om oss alla.
Elegant i hög hatt med glacéhandskar på händerna bjuder Anders
på en smak av den fina världen. Första dockan som kommer vandrande
mycket naturtroget i klart strålkastarljus uppe på koffertkanten,
är en underbar nalle. Och nalle berättar spännande och stora
ting för Cissi. Fast Anders hånar och förlöjligar. - Dockor
kan väl inte berätta någonting, gör han sig bred. Men Cissi
ger honom alla drömmares, poeters och visionärers urgamla
blodfyllda svar: - Och vad vet du om det????
Resan går vidare i ett hisnande men behagligt tempo i den
värld där vinden blåser i himlens alla stormar. En kvalitativt
mycket högtstående scenografi, att inte tala om nalles "koreografi",
imponerar på åskådarna som under drygt tre kvart bjuds på
en "gammaldags" god blandning av spänning, humor, vänskap,
jubel och alldeles sköna rysningar. Och medan månen tittar
ned på hatten där nalle krupit in och sover gott och medan
hatten flyger bort som en flygmaskin och ny nalle gör entré
på scenen för att vattna träd och växter - och ibland även
Anders - ser vi må förskolebarn ta till sig det viktigaste
för framtiden, förmågan att drömma och modet att fantisera.
Snyggt jobbat, Dockteaterverkstan.
Kristina Magnusson
Norrköpings Tidningar
Nallen sitter i hatten, nu guppar det vilt på
djupa vatten. Barnen från Navestads förskolor följer engagerat
med i äventyret som slutar på en liten ö, tio steg lång. Nallen
fiskar och får napp, bor i sin stora hatt och vattnar på buskar
och träd. Nallen får en ovän so blir en väl och sen går leken
vidare så klart, tar ny fart och nya riktningar.
Dockteaterverkstan från Osby gav i går Håll
i hatten, en föreställning för nallar och människor. Skådespelarna
Cecilia Billing och Anders Lindholm använder skickligt en
enkel berättelse om en nalle på äventyr till att visa lekens
nära släktskap med teatern.
Scenografin går i två färger, vita kulissdraperier
med en svag gråblå ton, fästa på en brun-orange ram. Framför
står en stor hög koffert i samma färg. Det ger ett lugnt och
harmoniskt, nästan vardagligt intryck. Det är ur just den
vardagen spelet ryckigt växer fram när Anders och Cecilia
öppnar den mäktiga kofferten och avslöjar dess innehåll. Hon
är ivrig, går i spel, han långsam, inte med på noterna. Teaterns
sätt att gestalta med utklädsel och inlevelse tydliggörs på
ett både roligt och pedagogiskt vis.
Publiken, 3-, 4- och 5-åringar och vuxna hänger
med i nallelekens alla vändningar och brytningar. Nya infall
blinkar till, ebbar ut och blixtrar igen. Just som det kan
vara när två leker. Till sist är det dags att städa undan,
ta farväl och gå hem. Till nya lekar. I dag ges en familjeföreställning
på Stadsbiblioteket och i morgon i Skärbläcka Folkets hus.
Ann-Charlotte Sandelin
|
